1.5-saltsjöbadsavtalet-720

Mer som är oklart än klart

Ett avtal om samverkan

Den 20 december 1938, på Grand Hotel i Saltsjöbaden undertecknade Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF och Landsorganisationen i Sverige, LO, för första gången ett huvudavtal för arbetsmarknaden. Avtalet kom att betraktas som historiskt, inte bara i Sverige. Det blev slutet på 30 år av för alla parter förödande strejker och lockouter.

Under hösten och vintern 2012-13, ville regeringen att arbetsmarknadens parter skulle starta samtal om ett nytt huvudavtal.  Men något nytt huvudavtal blev det inte nu. Sinnena måste först stillas men frågan är formerna för samverkan mellan parterna är aldrig helt död.

Det gamla Saltsjöbadsavtalet från 1938 har gjort sitt. Men jobbpakten krackelerade och parterna lämnade överläggningarna allt annat än ense. Utvecklingen framöver är som alltid oviss. Avgörande för parternas intresse om en samverkan är frågan om hur lönebildningen fungerar. Om de fackliga organisationerna är framgångsrika i den avtalsrörelse som stundar med kraven på mer till de som tjänar minst så kommer arbetsgivarna återigen att vara positiva till samtal om ett nytt huvudavtal. Men inte annars.

Precis som arbetsgivarna var 1954 när de föreslog starkt centraliserade förhandlingar mellan SAF och LO för att bromsa ökningarna av lönekostnaderna. Precis som de var 1997 då dels LO och SAF försökte skapa lösningar för en stabil lönebildning under namnet ”Allians för arbete” samtidigt som parterna inom industrin förhandlade fram det numera ofta omtalade ”Samarbetsavtalet inom industrin”.

Precis som arbetsgivarna var efter avtalsrörelsen 2007 då de fackliga organisationerna rönte stor framgång i kraven på mer till de som tjänar minst. På en direkt frågade, sommaren 2007 i Almedalen, var Wanja Lundby-Wedin, LO:s dåvarande ordförande, positiv till tanken om att stärka möjligheterna till samverkan mellan parterna, kanske också genom samtal och överläggningar ett nytt huvudavtal.

På hösten 2007 skrev så arbetsgivarna till PTK (1) och LO och bjöd in till samtal om ett nytt huvudavtal. PTK och LO besvarade inbjudan positivt före julen 2007. Samtal, överläggningar och förhandlingar pågick ända fram till mars 2009. Då avbröt Svenskt Näringsliv förhandlingarna och sa att det inte var meningsfullt att fortsätta. Deras officiella motiv var att LO och PTK inte accepterade några eftergifter i frågan om reglerna i LAS när det gällde ”sist in-först ut” vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Så nu har nog frågan om samtal om ett nytt huvudavtal säkerligen blivit bordlagd. Nya samtalen kan bli aktuella men bara under två och helt olika situationer.

Den ena är att lönebildningen löper amok och att lönekostnaderna stiger dramatiskt i förhållande till omvärlden. Det förutsätter en god ekonomi och en mycket lägre arbetslöshet. Då kommer arbetsgivarna bjuda in till överläggningar för att återigen försöka begränsa lönekostnadsökningarna

Den andra är den omvända. Arbetslösheten stiger brant och samhällets ekonomi gungar. Då kommer åter arbetsgivarna att bjuda in men då till en försvagad fackföreningsrörelse och med krav på försämringar i de anställdas ställning och de fackliga organisationernas rättigheter.

Inget av dessa scenarior är sannolikt i närtid

(1)    PTK = Privattjänstemannakartellen, samarbetsorganisation mellan alla fackföreningar som organiserar tjänstemän på den privata delen av arbetsmarknaden.

Tema 3.8. Avtalen: Huvudavtal, vad är det?