Med arbetet omvandlar vi naturen för att få mat för dagen, kläder, böcker, bilar, TV-apparater och bostäder. För att klara detta utvinner vi råvaror ur naturen, vi bearbetar och omvandlar dem. Det krävs också arbete för att ta hand om det växande släktet, att vårda sjuka och gamla. Arbetet består av produktion och reproduktion.

Att bygga ett kraftverk är arbete likaväl som att administrera sjukvård, undervisa barn i grundskolan eller baka bröd. Arbetet kan vara både betalt lönearbete, och oavlönat arbete, det kan vara organiserat offentligt eller privat, ske hemma eller på en arbetsplats. Vid övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället flyttades allt mer av arbetet utanför hemmet ut i penningekonomin och blev lönearbete. Då skapades mängder av jobb i industri och tjänsteproduktion.

Så småningom flyttade också en stor del av det oavlönade vårdarbetet som kvinnorna utförde i hemmen ut till daghem, skolor och vårdinstitutioner. En stor del av det oavlönade arbetet hade nu blivit lönearbete, och både män och kvinnor förvärvsarbetade. Lönearbetet hade blivit den främsta källan till försörjning.

Vi är det vi gör

Arbetet har förutom sin ekonomiska betydelse i våra liv också en annan, djupare mening. Genom vårt arbete kan vi vara med och bygga samhället, vi får möjlighet att bidra till det gemensamma. Arbetets betydelse lyfts fram när vi möter nya människor, vi är det vi gör.

Arbetet kan också medföra frånvaro av mening och betydelse. Alla jobb känns inte meningsfulla. Det finns mängder av jobb som är monotona, tunga och osjälvständiga. Människor som blir arbetslösa drabbas ofta av en känsla av utanförskap och värdelöshet.

En idéströmning i västerlandet, från Aristoteles, en av de gamla grekerna, och framåt, ser arbetet som något nödvändigt ont. Enligt dessa idéer borde alla dela på det slitsamma och utarmande arbetet så att man kan få en skapande meningsfull fritid till att tänka och meditera.

I den kristna etiken finns också den motsatta bilden: genom arbetet fortsätter människan Guds verk på jorden. De flesta känner till Luthers tankar om att man ska tjäna Gud genom sitt dagliga arbete och att var och en saktmodigt ska ”förbli vid sin läst”. Enligt sociologen Max Weber passade denna lutherska moral bra ihop med det han i början av 1900-talet kallade ”kapitalismens anda”. Den innebär att alla, såväl arbetare som kapitalägare, ska arbeta hårt för att tjäna Gud och för att inte synda.

I västerlandet finns också en ekonomisk filosofi kring arbetet. Bland andra ekonomen Adam Smith tyckte att arbetet är den ”fond som ett folk i grund och botten lever på”. Detta idéarv var också Marx´ utgångspunkt. Han såg arbetet som all rikedoms källa. Men arbetet är enligt Marx också något större. Det är till sin natur en mänsklig och fri verksamhet och ett djupt behov hos alla. I ett kapitalistiskt samhälle upphör enligt Marx människan att själv råda över sitt arbete och sig själv. Arbetet blir en vara, ett medel att tillfredsställa behov utanför arbetet.