Under de senaste årtiondena har den ekonomiska politiken i Europa lagts om till att i första hand bekämpa inflationen. Arbetslösheten har hamnat på höga nivåer i så gott som alla europeiska länder.

Europas centralbanker har fått en fristående ställning och ett prioriterat mål – inflationsbekämpning. De ska genom att ändra räntan, och därmed efterfrågan i ekonomin, hålla inflationen på en låg nivå. EU har precis som Sverige också lagt fast ett mål om att öka sysselsättningen. De målen måste dock uppnås samtidigt som inflationen hålls på en låg nivå. Det krävs därför andra instrument än penningpolitiken för att uppnå dem.

Arbetslösheten har hamnat på höga nivåer i så gott som alla europeiska länder. Det finns i dagsläget lite som pekar mot några större minskningar av arbetslösheten under de kommande åren. Det kommer att behövas kraftfulla åtgärder för att pressa ned den.

Arbetslösheten skapar ett tillräckligt utbud av arbetssökande, för varje ledigt jobb som uppstår finns det en arbetssökande. Den höga arbetslösheten är också ett hot som pressar tillbaka lönekraven så att de är förenliga med en låg inflation.

Bristen på arbetskraft växer

Samtidigt som arbetslösheten är hög kommer efterfrågan på människor att anställa öka. Snart lämnar de årskullar som är födda på 40-talet arbetsmarknaden. De ungdomar som träder in är betydligt färre. Störst behov av att anställa kommer det att bli i tjänstesektorn, både i den privata och i den offentliga. I den offentliga tjänstesektorn är medelåldern hög och där kommer stora pensionsavgångar att ske under de kommande åren.

Det finns skäl att anta att bristen på personer att anställa inte leder till någon större minskning av arbetslösheten. Om arbetskraftsbristen leder till att man måste höja lönerna för att locka till sig personal finns det en risk att riksbanken möter ”för höga” löneökningar med en höjd ränta. Därmed minskar efterfrågan i hela ekonomin och inte bara i de branscher där det behövs nyrekryteras.

Arbetslösheten ökar då på hela arbetsmarknaden. Det riskerar att leda till en tudelad arbetsmarknad med hög arbetslöshet inom vissa branscher och regioner, samtidigt som bristen är stor i andra.