Arbetets pris
Att skriva om kollektivavtal, löner och förhandlingar är nästintill omöjligt. Den enkla orsaken är att bara valet av ord och begrepp är en del av maktbalansen mellan parterna. Ingen kommer att vara nöjd, alla kommer att vara mer eller mindre missnöjda. Trots detta omöjliga och denna risk är skriften "ARBETETS PRIS - om löner och löneökningar i kollektiva avtal" ett försök. Den blev nästan lite av en lärobok!
Det skrivna löftet
Det finns få länder i världen som utvecklats till högproduktiva samhällen som inte valt att reglera arbetsmarknaden med kollektiva avtal. Kollektivavtalet är ingen lag och inget enskilt avtal. Det är en blandning av båda, en nödvändig och fullständigt lysande blandning i den annars så strikta juridiska världen.
En juridikens bastard
Det kollektiva avtalet är en nödvändig och fullständigt lysande uppfinning. En juridikens gatukorsning, en bastard. Ett enkelt och accepterat sätt att byta arbetsskyldighet och arbetsfred mot garanterade löne- och anställningsvillkor.
Avtal om priset
Kollektivavtalet innebär att organisationer, fackförening och arbetsgivare, har rätt att sluta ett avtal som är juridiskt bindande för alla medlemmar i organisationen utan att dessa måste ge sitt godkännande
Den svagares rätt
I ett rättssamhälle med ordning och reda måste relationer mellan människor och grupper regleras i lagar och i avtal. Utan lagar eller avtal gynnas alltid den starkare, den som kan hota eller köpa andra
Husbonde och legohjon
Arbetsgivarens ensidiga rätt att leda och fördela arbetet går tillbaka till det gamla feodala förhållandet mellan husbonde och legohjon. I detta slavliknande förhållande förfogade husbonden över hela makten.
Ingen engångsaffär
Före kollektivavtalens tid försökte arbetsgivarna tvinga fram en arbetsskyldighet med lag, lösdriverilagar som gav polisen rätt att gripa och fängsla personer som var arbetsovilliga. I dagens situation med hög arbetslöshet och försvagade anställda ifrågasätter arbetsgivarna kollektivavtalet.
Fem historiska byten
I grunden bestämmer ägaren - arbetsgivaren allt. Om inget är skrivet är ägandets rätt obegränsad. Bara genom lag och avtal kan arbetsgivarens makt begränsas. Under de senaste hundra åren har det skett fem viktiga byten, överenskommelser, mellan arbetsgivare och fackföreningar.
Nio goda skäl
Kollektivavtalet har regler om löner, arbetstider och ersättningar. Men i grunden avgör det vem som bestämmer om vad på arbetsplatsen. Finns det inget avtal bestämmer arbetsgivaren.