Kollektivavtalet har regler om löner, arbetstider och ersättningar. Men i grunden avgör det vem som bestämmer om vad på arbetsplatsen. Finns det inget avtal bestämmer arbetsgivaren. Här följer nio goda skäl för kollektivavtal.

Solidaritet

Kollektivavtalet bygger på en insikt om ett gemensamt intresse, att förhindra konkurrens. Avtalet säkerställer varje medlems rättigheter på den egna arbetsplatsen. Solidariteten mellan arbetskamrater bygger på insikten att de egna villkoren inte kan skyddas om andra tvingas sälja sitt arbete billigare. Ingen behöver förhandla ensam. Arbetsgivaren kan inte ställa den ene mot den andre.

Rättvisa

Avtalet gäller alla medlemmar och garanterar en lägsta lön och en lägsta löneökning. Alla som arbetar säljer sitt arbete till arbetsgivaren. För det vill man ha betalt. Tillsammans ska de arbetande ta ut så mycket som möjligt. Och det krävs starka krav från klubbar och arbetsplatser, annars blir det inga lönelyft och absolut inga låglönesatsningar. Avtalet ger de arbetande deras rättmätiga del.

Jämlikhet

Avtalet ger alla medlemmar lika villkor – oavsett kön, sexuell läggning och oavsett i vilket land man är född. Avtalet förhindrar diskriminering på arbetsplatsen. Avtalet är det minsta som någon medlem behöver acceptera när det gäller löner och arbetsvillkor. Det skyddar mot diskriminering.

Trygghet

I avtalet ingår att arbetsgivaren är skyldig att betala avtalsförsäkringar för de anställda. Det ger mer pengar vid sjukdom, vid skada i jobbet, vid dödsfall och det ger högre pension. Om arbetsgivaren inte betalar dessa försäkringar är varje medlem ändå skyddad. Kollektivavtalet gäller ändå och premien betalas gemensamt. Det ger mer pengar vid sjukdom, dödsfall och olycksfall i arbetet. Pensionen blir högre.

Ordning och reda

Kollektivavtal är en enkel lösning på ett svårt problem. En del arbetsgivare talar ibland om krångel och paragrafer, att saker blir enklare utan regler och bestämmelser. Det låter bra fram till den dagen man är oense och det blir stridigheter. I avtalet står vad som gäller när en arbetsgivare krånglar, det är ett enkelt sätt att undvika oklarheter och bråk. I förhandlingar om nytt avtal har parterna bråkat en gång för alla.

Makt lokalt

Kollektivavtalen förhandlas utan fredsplikt på riksnivå där löntagarna har sin gemensamma styrka. Ofta är avtalen konstruerade så att de överlåter en del av denna gemensamma makt till den lokala klubben. Det kallas dispositivitet. De lokala parterna är fria att göra upp, men om de inte blir överens kan klubben falla tillbaka på det centrala avtalet, på en så kallad stupstock. Det överför makt från riksavtalen till den lokala fackliga organisationen på arbetsplatsen.

Stöder seriösa arbetsgivare

Kollektivavtalet reglerar båda parternas skyldigheter, även arbetsgivarnas. Avtalet hindrar oseriösa arbetsgivare att utnyttja oorganiserad arbetskraft för att dumpa lönerna. Avtalet ger lika konkurrensvillkor för alla arbetsgivare inom en bransch och motverkar osund konkurrens och svartjobb. Därför tycker de flesta arbetsgivare att det är bra med kollektivavtal. Avtalet ger arbetsgivarna stabila och likartade konkurrensvillkor. Ingen arbetsgivare kan smita undan med låga löner och sämre villkor.

Arbetsfred

När avtalet är underskrivet gäller fredsplikt – även när lokala förhandlingar pågår. Avtalet ger de anställda en skyldighet att arbeta, i utbyte har arbetsgivaren skyldighet att betala löner och följa övriga villkor i avtalet. Arbetsgivare och arbetstagare kan arbeta utan konflikter under avtalsperioden.

Befrielse från utpressning

Genom kollektivavtalet blir medlemmarna starkare gentemot arbetsgivaren. Ingen kan ställas mot den andre. Löneskyddet i avtalet innebär att ingen kan tvingas konkurrera genom att jobba för lägre lön eller avstå från ersättningar. Avtalet förhindrar att några tvingas ge efter och försöka ”rädda jobbet” med sämre villkor. Avtalet är befrielse från utpressning där arbetsgivaren hotar och ställer jobb mot lön och villkor.