Det elfte budordet

Flexibel arbetstid kan betyda att man anpassar arbetstiderna ‑ till var och ens behov och krav eller till ändringar i konjunkturen. Det beror på vem som bestämmer.Omdet varit en annan plats och en annan tid och Metallarbetaren en stentavla så kunde där stå ett nytt budord.

 Du skall vara flexibel på det att det må gå dig väl i konkurrensen med kineser och amerikaner.

Om det återigen vore, en annan plats och en annan tid och Metallarbetaren vore en ny katekes så kunde där stå:

Vad är det?

Livet och alla dina gärningar måste alltid anpassas till marknadens och kapitalrationaliseringens krav. Det är i marknaden och i strävan efter kunder som allt är givet. I produktivitet och kvalitet finns vägen. Makten utgår endast från kunderna och endast från kunderna utgår makten.

Vi har fått ett nytt ord flexibel. I Svenska Akademins ordlista står det som förklaring: anpassbar, föränderlig, smidig. Ord och ords betydelse är viktiga. Att vara anpassbar kan låta som att man ovillkorligt underordnar sig andras krav. Det tyder på svaghet och undfallenhet. Att vara flexibel låter som att man positivt kan förändra sig i förhållande till nya förutsättningar. Det låter aktivt och radikalt. Men orden är meningslösa utan ett sammanhang. Vad skall vi vara flexibla till och vad skall vi anpassa oss till? Alla vill väl vara flexibla men knappast någon vill väl vara anpasslig.

I början till det nya finns i det gamla dilemmat kring all rationalisering och automatisering. Det är enkelt att ha en hög automatisering av en tillverkning i långa serier. Det är svårt eller nästan omöjligt att automatisera tillverkning i korta serier. Flexibla maskinsystem kan tillverka i korta serier med hög automatisering. Effektiva maskiner och tillverkningssystem skall vara flexibla mot marknaden och efterfrågan. Så långt är allt gott och väl.

Men kraven på flexibilitet riktas inte bara mot maskiner utan mot allt och alla särskilt mot de anställda i industrin. Flexibel arbetstid är något som funnits länge för många tjänstemän. De kan anpassa den dagliga arbetstiden till sina egna behov komma lite senare och gå lite tidigare. Men flexibel arbetstid kan också innebära att vi arbetar mer när det är högkonjunktur och mindre när det är lågkonjunktur. Då är arbetstiden också flexibel ‑men inte mot våra krav och behov. Då betyder flexibilitet bara en villkorslös anpassning till företagets krav.

På min semester var jag på Utö i Stockholms södra skärgård en dag. Där satt ett’ anslag på en rödmålad knut. Turlistan till Nynäshamn är, flexibel. Ring för besked. Det säger allt.

Betyder flexibiliteten att skepparen kör när han har lust och att vi passagerare har att anpassa oss därefter eller betyder det att han kör när vi vill åka?

Det är helt enkelt en fråga om på vems villkor vi reser och vem som bestämmer.

Krönika publicerad i Metallarbetaren / april 1985: