Här är en artikel, som berättar om Ådalen 1931, och vad konflikten handlade om. Källa: Nationalencyklopedin, NE.

“Ådalshändelserna, konflikt 1931 i Ådalen, där en militär trupp öppnade eld mot demonstrerande arbetare. Under en långdragen arbetskonflikt där Graningekoncernen i Ångermanland krävde lönereduceringar tillkallade Svenska Arbetsgivareföreningen, trots den lokala arbetsgivarens avrådan, ett sextiotal strejkbrytare för att lasta pappersmassa. De förlades till Lunde nära Ångermanälvens mynning. I samband med att ett demonstrationståg till det närbelägna Sandviken 13 maj avbröt stuveriarbetet och utsatte några av strejkbrytarna för ringare misshandel lät länsstyrelsen rekvirera polisförstärkning och militär trupp. Detta resulterade i en allmän arbetsnedläggelse i hela Ådalen. I samband därmed kallade Svenska Transportarbetareförbundets avdelning 40 till ett protestmöte 14 maj (Kristi himmelsfärdsdag) i Frånö Folkets Park. Det välbesökta mötet resulterade i ett spontant demonstrationståg mot Lunde.

När en militär ryttartrupp trots anrop inte lyckades stoppa demonstrationståget på den allmänna landsvägen mot stuveribolagets område i Lunde öppnade truppen eld, varpå den befälhavande officeren därefter kommenderade eld. Den militära truppen uppgav att den utsatts för beskjutning från demonstranterna, men detta har inte gått att styrka. Genom direktskott, vådaskott och rikoschetter dödades fem personer (däribland en ung icke demonstrerande kvinna) och sårades fem. Länsstyrelsen hade redan före skottlossningen beslutat att avbryta lossningsarbetet, men av olika anledningar nådde beslutet aldrig demonstranterna. Följande dag sändes den militära truppen och den extrainkallade ordningsmakten från Stockholm bort från Ådalen.

Händelserna var unika och väckte stor uppmärksamhet både inom och utom landets gränser. Aldrig tidigare hade militär skjutit demonstrerande arbetare till döds i Sverige. Skotten gav upphov till några av de största demonstrationer som ägt rum i landet, med bl.a. 150 000 deltagare i Stockholm. I andra kammaren följde en upphetsad debatt, som föranledde talmannen att stänga riksdagen för dagen.

Skotten i Ådalen fick en rad omedelbara följder, bl.a. upprättades en statlig poliskår (Statspolisen) och förbud infördes mot att använda militär trupp i sociala konflikter under fredstid. En annan följd var SAF:s beslut att JO-anmäla landshövdingen i Västernorrlands län, Karl Stenström, för att han låtit avbryta arbetet. Skotten resulterade också i en rad rättegångar med Ådalshändelserna som gemensam bakgrund: tre personer dömdes för upplopp och misshandel ombord på lastningsfartyget Milos 13 maj (2,5 års straffarbete); befälhavarna för den militära truppen frikändes från tjänstefel; en tredje grupp åtalades och dömdes för upplopp, anstiftan till upplopp och misshandel i samband med demonstrationer i bl.a. Stockholm (åtta månaders straffarbete); en fjärde grupp åtal gällde tryckfrihetsmål med fällande domar mot fem tidningar (åtta månaders straffarbete); en femte grupp slutligen gällde ett ärekränkningsmål mot Arthur Engberg på tidningen Social-Demokraten som senare fick amnesti.

Sin stora betydelse har kanske Ådalshändelserna fått i historieskrivningen, där händelserna ställt det fredliga och moderna Folkhemssverige mot det konfliktfyllda 1920-talet. I sakfrågan om vad som hände gjordes aldrig någon polisutredning. I stället finns två utredningar, dels en som tillsattes av SAP och LO, vilken kom till slutsatsen att militären gjort sig skyldig till överlagt mord, dels den statliga Ådalskommissionen, som tillsattes av den frisinnade regeringen och var mer återhållsam i sina slutsatser när den pekade på strejkbrytarnas närvaro, radikalismen i Ådalen och en rad slumpfaktorer som orsak.

Händelserna i Ådalen 1931 låg till grund för Bo Widerbergs numera klassiska film “Ådalen 31″ (1969).”

Text: ROGER JOHANSSON