Inför varje avtalsrörelse upprepar sig historien. Som alltid  kräver arbetsgivarna inga löneökningar och att det ska vara möjligt att lokalt avtala om försämringar. Riksavtalen ska öppnas och bli mer flexibla. I skogen hände detta:

 

Den stora eken i gläntan i LO-skogen träffas av de solens strålar som lyckats slingra sig förbi björkarnas ljust gröna blad. Det är i skogen som det är, när det är som allra vackrast. Per Halvskägg, Jungfrun Wanja den Vänas nye Vasall stiger upp på den stora stenen.

– Hör upp! Det har varit fred med Herrarna under två solvarv. Om knappt ett solvarv är det den Stora Trätan. Då ska nytt pris för fri lejd skriftas. Herrarnas främste har sport om att gästa skogen i detta ärende. Jag svarte att de gästar icke som fränder men att de är väl fredade.

Rövarna tjurar och hytter med svärden. Ska Herrarnas främste gästa, vad är det nu som Halvskägg kokat ihop? Rövarna avbryts av ett dovt muller, det är ljudet från skodda hästar.  Ryttarna är alla sirligt klädda i siden och sammet. Hästarna har skynken med vackra brodyrer i blått och guld.

In i gläntan rider sju Herrar med sin hird.

– Rövare, vi kommer med bud om fred för allas väl, i god tid innan den Stora Trätan. Det är ofärd i alla länder, så också i vårt rike. Få vill bedriva köpenskap trots att många har guld och penningar i gömme. Att då i den Stora Trätan skrifta om högre pris för fri lejd är oklokt, ofärden i skogen och i riket blir bara större!

Men nu blir det liv bland rövarna!

– Det är inte rövare som har guld i gömme. Det är Herrar som delar guld och penningar mellan sig men till oss finns intet!

– Att drista kräva samma pris för fri lejd när svälten står i brynet kan bara den göra som aldrig svultit!

– Vårt folk plågas redan av er girighets ofärd!

– Dräp dem, deras pungar är säkert stinna!

Herrarnas hird rider fram och drar sina svärd. Många rövare söker gömsle och spänner sina bågar.

– Rövare, lyss nu noga! Vårt bud är icke samma pris – vårt bud är att samma pris ska skriftas i den Stora Trätan. Då blir det fred i riket. Sedan kan var rövare kräva högre pris av var herreman under de solvarv som kommer. Då blir priset rätt för både Herremän och rövare!

En pil viner genom luften och träffar med kraft den stora eken. Det sjunger när pilen vibrerar.

– Där har ni vårt svar. Skogens bard som skjutit pilen stiger fram.

– Det blir rätt pris för Herremän och fel pris för rövare. Ni döljer er avsikt bakom den girighetens ofärd som skrämmer oss alla, den nyttjar ni till att slå split mellan rövare. Nej, nytt och högre pris ska skriftas i den Stora Trätan. Försvinn från skogen innan min nästa pil flyger.

Herremännen men också Jungfrun och Halvskägg stirrar storögt på barden, inte trodde de att han som annars bara sjunger, präntar och berättar skulle hota att dräpa en herreman! Hästarna ryggar och herremännen viker. Jungfru Wanja den Väna ropar:

– Om Herremännen inte är tillfreds är det sed att mötas med öppet sinne. Rövare fyll krusen med spetsat mjöd, låt oss skåla för öppet sinne och god sämja under kommande solvarv! Skål!

LO-tidningen/juni 2009