AFA Försäkring

AFA Försäkring är en organisation som ägs gemensamt av arbetsmarknadens parter: Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

AFA försäkrar anställda inom den privata sektorn, kommuner

och landsting. www.afaforsakring.se

Ackord: Lönesystem där ersättningen är rörlig och bestäms efter prestationen under en viss tid.

Ajournera: Skjuta upp eller senarelägga.

Allmänna anställningsvillkor: De villkor som inte gäller lönen. Det vill säga arbetstid, övertid, obekväm arbetstid och annat.

Allmängiltigförklaring av avtal: Finns ej i Sverige, men i andra länder kan staten upphöja dominerande avtal så att deras regler om till exempel för minimilön blir lag.

Allmän visstidsanställning: En tidsbegränsad anställning på maximalt två år som inte behöver motiveras.

Arbetsfred: Se fredsplikt.

Arbetsgivaravgift: Sociala avgifter som arbetsgivarna betalar in till staten för de anställda, en viss procent av lönesumman.

Arbetskraftskostnad: Kostnad för lön plus arbetsgivaravgifter, försäkringsavgifter och pensionsavsättningar.

Arbetsledningsrätt: Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Arbetsgivaren bestämmer allt som inte lag eller avtal reglerar.

Arbetsmarknad: Marknaden där arbete köps och säljs.

Arbetsrätt: Lagar som gäller arbetsmarknaden.

Arbetstidsbank: Konto där arbetstidsförkortning samlas och beräknas enligt vissa avtal. Tiden kan sedan tas ut i ledighet eller pengar.

Arbetstidskorridor: Regler i kollektivavtal som anger gränserna för hur arbetsgivaren kan lägga ut arbetstiden utan att betala övertidsersättning.

Avtal: Juridiskt bindande överenskommelse.

Avtalsdelegation: Grupp som utses att sköta avtalsförhandlingarna.

Avtalskrav: De krav fack och arbetsgivare driver i kollektivavtalsförhandlingarna. Förutom lön kan kraven gälla arbetstid och andra allmänna anställningsvillkor.

Avtalslöst tillstånd: Tiden från att ett avtal löpt ut tills ett nytt tecknas. Under den tiden kan stridsåtgärder användas.

Avtalsplattform: Den samordning som sker mellan olika förbund med en gemensam grund för avtalskraven. LO-förbunden har en gemensam avtalsplattform, liksom Facken inom industrin.

Avtalsperiod: Avtalets längd.

Avtalssekreterare: Titel på förhandlingschefen i många fackförbund.

Avtalsturlista: Arbetsgivare och fack kan lokalt förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar gör avsteg från las vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Bemanningsavtalet: Avtal mellan samtliga LO-förbund och Almega som reglerar villkoren för anställda på bemanningsföretag som arbetar som inhyrda på andra företag.

Blockad: Stridåtgärd som innebär att facket sätter stopp för att visst arbete utförs.  Vanliga former är övertidsblockad och nyanställningsblockad.

Bruttolön: Lön före skatt.

Central förhandling: Förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på central, nationell, nivå. Se även lokal förhandling.

Central lönebildning: Storleken på löneökningarna förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorganisationer på nationell nivå.

Disponibel inkomst: Det som finns kvar i plånboken när skatten är betald.

Dispositiv: Förhandlingsbar. En stor del av lagstiftningen om arbetsmarknaden är dispositiv, vilket innebär att fack och arbetsgivare kan komma överens om annat än vad lagen säger.

Facken inom industrin: En sammanslutning av fem fackförbund inom industrin som har undertecknat industriavtalet.

Fredsplikt: Så länge ett kollektivavtal gäller får parterna inte gå ut i konflikt.

Förbundsavtal: Rikstäckande kollektivavtal.

Förhandling: En överläggning mellan två eller flera parter för att nå bästa möjlig kompromiss.

Förhandlingsavtal: Ett avtal som reglerar hur förhandlingarna ska gå till, när de ska börja och hur medlare ska kopplas in. Industriavtalet är ett exempel.

Föräldralön: Löneutfyllnad som regleras i kollektivavtal och betalas ut till föräldraledig.

Generalstrejk: En stor strejk som gäller nästan hela arbetsmarknaden.

Generellt påslag: Lönepåslag som är lika stort för alla.

Huvudavtalet: Avtal som reglerar spelreglerna på arbetsmarknaden, vilka som är parter och hur förhandlingar ska gå till. Även kallat Saltsjöbadsavtalet.

Huvudorganisationer: LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv. Organisationerna som samlar olika fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Hängavtal: Avtal för arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Avtalet hänvisar till ”hängs på” det kollektivavtal som råder i branschen.

Individgaranti: Den löneökning som varje enskild individ på ett avtalsområde garanteras.

Individuell lönesättning: Lönerna sätts för varje enskild individ utifrån lönekriterier som bygger på till exempel erfarenhet, kunskaper och engagemang.

Individuell löneutveckling: Möjlighet att få högre lön genom att till exempel ta på sig svårare arbetsuppgifter och vidareutbilda sig.

Industriavtalet: Samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin som till exempel anger hur kollektivavtalsförhandlingarna ska gå till. Fackförbundet Pappers står numer utanför industriavtalet.

Inflation: Prisökning på varor och tjänster. Mäts som förändring under ett år.

Inhyrning: Företag hyr in anställda från bemanningsföretag i stället för att anställa själva. De flesta LO-förbund har avtalat om regler som begränsar inhyrningen när det finns uppsagd personal med återanställningsrätt.

Jämställdhetspott: En del av LO-samordningen de senaste åren som ska ge mer jämställda löner. Ursprungsidén byggde på att facket skulle få kräva högre löneökningar på avtalsområden med hög andel lågavlönade kvinnor medan de mansdominerade avtalsområdena fick stå tillbaka. Förra gången och i de kommande förhandlingarna tillämpas dock en ren låglönepott där bara lönenivån, inte andelen kvinnor på avtalsområdet, avgör om det blir extra pengar.

KI: Konjunkturinstitutet. En statlig myndighet som gör prognoser om samhällsekonomins utveckling och förutsättningarna för lönebildningen.

Klausul: Tilläggsbestämmelse eller undantag i ett avtal.

Kollektivavtal: Juridiskt bindande överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation som anger löner och anställningsvillkor.

Kompetensutveckling: När de anställdas kunskaper ökar genom utbildning och vidareutveckling i arbetet.

Konjunktur: Upp- och nedgångar i ekonomin. Vid lågkonjunktur vill få personer köpa saker och arbetslösheten stiger. Då är det också svårare för facket att få igenom sina avtalskrav. Vid högkonjunktur är det tvärt om.

Krisavtal: Tidsbegränsad uppgörelse mellan IF Metall och ett antal arbetsgivarorganisationer som under industrikrisen 2009 gjorde det möjligt att sluta lokala avtal om kortare arbetstid och därmed också sänkt inkomst i motsvarande omfattning.

Kurant motvaluta: Arbetsgivarnas ord för de försämringar i ett avtal som ska kompensera för löneökningar som är högre an det så s.k. märket

Las: Lagen om anställningsskydd. Lagen anger regler för anställningsformer och turordningsregler vid uppsägningar.

Lockout: Arbetsgivarnas konfliktvapen. Arbetstagare stängs ute från sitt arbete och får ingen lön.

Lokala förhandlingar: Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på arbetsplatserna.

Lokal lönebildning: Lönerna, även storleken på löneökningarna, förhandlas lokalt.

Lokal pott: Den summa pengar som enligt det centrala avtalet ska fördelas lokalt.

Låglönepott: En modell som LO-förbunden använt för att höja de lägsta lönerna. På de avtalsområden som har en stor andel lågavlönade ska facket få kräva större löneökningar än på andra avtalsområden.

Lägstalön: Den lägsta lönen som är tillåten, enligt kollektivavtalet. Kallas även minimilön.

Lönebildning: Den process som avgör hur lönerna sätts. Lönebildningen sker både på nationell och lokalnivå, och påverkas av en rad faktorer så som avtal, lagar, konjunkturläge för enskilda företag och samhället i stort.

Löneglidning: Löneökning utöver det som avtalet anger.

Lönenormering: Det kollektivavtal som sluts först blir en norm för löneökningarna i de övriga avtalen.

Lönerevision: Översyn av lönerna ute på arbetsplatserna.

Lönespridning: De skillnader som finns mellan de anställdas löner inom ett företag eller i samhället i stort.

Lönesystem: Modell för hur lönerna ska sättas.

Löneutrymme: Den nivå på löneökningar som samhällsekonomi klarar av.

Löneväxling: En del av löneökningen byts mot en förmån till exempel pension.

Marknadskrafter: Tillgång och efterfrågan som bestämmer priset på en vara eller på arbetskraft.

Medarbetaravtal: Gemensamt avtal som gäller både arbetare och tjänstemän på en arbetsplats.

Medling: Försök att ena parter som inte kommer överens. Frivillig medling innebär att parterna själva ber om hjälp. Tvångsmedling innebär att medlare går in på eget initiativ om de bedömer att det annars kan bli konflikt.

Medlingsinstitutet (MI): Statlig myndighet som ska medla i arbetstvister och utse medlare. MI ska också arbeta för att lönebildningen fungerar väl och ansvara för lönestatistik.

Minimilön: Den lägsta lönen som är tillåten, enligt kollektivavtalet. Kallas även lägstalön. I många länder är den lagstadgad, men inte i Sverige.

Märket: Löneökningarna i det avtal som sluts först sätter nivån, blir ett märke, för lönerna i övriga avtal. Arbetsgivarna hävdar att märket innebär att alla kostnadsökningar i alla avtal ska vara lika med märkets procenttal.

Nattmangling: När förhandlingarna i slutskedet drar ut på tiden så att de fortsätter långt in på natten.

Nettolön: Lön efter skatt.

Nominell löneökning: Hur mycket lönerna ökar i kronor eller procent, utan att man tagit hänsyn till inflationen.

Nollavtal: Kollektivavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar. Lönerna bestäms i stället lokalt. Kallas även sifferlösa avtal.

Omställningsavtal: Avtal om vad som ska göras för dem som förlorar jobbet vid neddragningar.

Opo: Opartiska ordförande. En privat variant av medlare som finns i industriavtalet och som går in i förhandlingarna om parterna inte kommit överens en månad innan avtalet löper ut.

Osakliga löneskillnader: Löneskillnader som inte kan förklaras av till exempel erfarenhet och kompetens.

Parter: De som deltar i en förhandling. På central nivå är det fackförbundet och arbetsgivarorganisationen. På lokal nivå är det fackklubben och arbetsgivaren.

Pott: Den summa pengar som avtalet anger för löneökningar och som fack och arbetsgivare ska fördela. Används på både central och lokal nivå.

Prolongering: Förlängning av avtal.

PTK: Samverkansorganisation för tjänstemanna- och akademikerförbund som bland annat förhandlar om pensioner och försäkringar.

Reallön: Lön i förhållande till prisnivån.

Reallöneökning: Lönerna ökar mer än inflationen, vilket innebär att anställda får mer pengar att röra sig med.

Relativlöneförändring: Förändring av löneläget för en grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper.

Retroaktiv lön: Den avtalade lönenivån gäller även bakåt i tiden från att den gamla överenskommelsen löpt ut.

Riksavtal: Rikstäckande kollektivavtal.

Samordnade förhandlingar: Parter inom olika avtalsområden slår sig samman och driver gemensamma avtalskrav, så som Facken inom industrin. Även LO-förbunden har en samordning inför avtalsrörelsen.

Sifferlösa avtal: Kollektivavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar. Lönerna bestäms i stället lokalt. Kallas även nollavtal.

Strandning: När parterna inte kommer överens strandar förhandlingarna, det vill säga avbryts i oenighet.

Strejk: En stridsåtgärd som innebär att arbetstagarna vägrar arbeta.

Strejkkassa: De pengar facket avsatt föra att betala ut ersättning till dem som strejkar, eftersom de inte får lön under strejken.

Strejkvakt: Person som står utanför arbetsplats som är försatt i strejk för att bevaka så att strejken inte bryts.

Strejkbrytare: Person som utför arbete trots att strejk råder. Även kallad svartfot.

Stridsåtgärder: Vid avtalslöst tillstånd har parterna rätt att ta till stridsåtgärder. För fackets del är det oftast strejk och blockad som gäller. Lockout är arbetsgivarnas stridsåtgärd. Se mer på dessa begrepp.

Stupstock: Regel i avtal som gäller om parterna inte lyckas komma överens om något annat.

Svartfot: Nedsättande ord för strejkbrytare.

Sympatiåtgärd: Stridåtgärd för att stödja en part i en konflikt.

Tillsvidareanställning: Fast anställning.

Turordning: Regler i las som säger vilka som ska sägas upp om det råder arbetsbrist. Grundregeln är sist in först ut, men möjlighet till undantag finns.

Turordningslista: Arbetsgivare och fack kan lokalt förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar gör avsteg från las vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Kallas även avtalsturlista.

Varsel: Förvarning. I avtalssammanhang betyder det att parterna varslar om stridsåtgärder en viss tid innan de ska börja gälla. Arbetsgivare kan också varsla om uppsägningar.

Vikariat: En visstidsanställning där den som vikarierar ersätter en ordinarie anställd som av någon anledning är frånvarande.

Vild strejk: Otillåten strejk, till exempel om kollektivavtalet fortfarande gäller.

Vinst: Skillnaden mellan företagets inkomster och kostnader.

Visstidsanställning: Anställning som upphör ett bestämt datum, till skillnad från tillsvidareanställningen. I las finns tre typer av tillfälliga anställningar: allmän visstid, vikariat och säsongsanställning. LO-förbunden vill begränsa möjligheten att stapla olika sorters visstidsanställningar på varandra.

Yrkande: Avtalskrav.

Öppningsklausuler: Tysk modell som gör det möjligt för de lokala parterna att under vissa förhållanden avvika från kollektivavtalet. Teknikarbetsgivarna har länge varit intresserade av att införa klausulerna i svenska avtal.

ur tidningen ARBETET,
redigerat av ArbetetsMarknad