LOs representantskap fastställer de gemensamma kraven inför en större avtalsrörelse. Det är ofta  en lång och bitvis snårig text. Vanligt är att några veckor därefter så fastställer LO-styrelse  siffror på kravet på löneökningar. ArbetetsMarknad.se har valt ut de fem delar som är de viktigaste i dokumentet. Formuleringarna har varit oförändrade under fler avtalsrörelser och de kommer med stor sannolikhet att vara så även framöver även om beloppen på kravet på löneökningar varierar så är konstruktionen densamma.

1.
… löneökningar med minst x kronor per månad och heltidsanställd dock med ett lägsta utrymme om y procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst

 Vad betyder det?
Kravet innebär större löneökningar till lågavlönade avtalsområden. LO:s styrelse föreslår 700 kronor och minst 2,8 procent så betyder det på ett lågavlönat område med genomsnittsförtjänsten 22 000 kronor per månad en höjning med 3,2 procent, en knapp halv procent mer än för ett område med högre löneläge.

Utgångspunkter är genomsnittsförtjänsten inom varje enskilt avtalsområde. Inom LO:s förbund varierar det mellan drygt 20 000 kronor i månaden för lägst avlönade områden till nästan 30 000 kronor i månaden för de högst avlönade. Bokstäverna x och y är i avvaktan på att LO:s styrelse senare ska fastställa siffrorna. LOs styrelse har nu fasställt dem till 700 kronor och 2,8 procent.

2.
… brytpunkten mellan krontalshöjning och procentuell höjning ska sättas vid genomsnittsförtjänsten för arbetare inom industrin.

Vad betyder det?
Brytpunkten, det vill säga den genomsnittsförtjänst där ökningen i kronor, x, blir lika stor som om man räknar med procentsatsen, y. Med kravet på 700 kronor och 2,8 procent så blir brytpunkten 25 000 kronor i månaden vilket ligger nära genomsnittsförtjänsten för arbetare inom industrin.

Motivet till detta är att LO:s gemensamma krav ska vara möjliga att samordna med samarbetet inom industrisektorn. Där kommer LO-förbunden, IF Metall, GS och Livs, att enas med tjänstemännen om endast ett procentpåslag, ingen låglönesatsning. För att det ska vara möjligt så får det gemensamma LO-kravet inte innebära någon skillnad mellan ett krontalspåslag inom LO och ett procentpåslag inom industrisektorn.

 

3.
… förhindra lönekonkurrens och säkra mer till dem som har
minst …. Det ska ske genom att i tillämpliga fall avtalets
lägstalöner höjs med minst x kronor.

Vad betyder det?
Avtalens lägstalöner, minimilöner, ungdomslöner, instegslöner, begynnelselöner är olika namn på samma sak. Arbetetsmarknad.se väljer att genomgående använda det mer neutrala begreppet ”avtalslöner”.

Skillnaden mellan genomsnittsförtjänsten och avtalslönerna är olika inom olika avtalsområden. Ibland ligger avtalslönerna så högt som på 90 procent och ibland så lågt som på 60 procent av genomsnittsförtjänsten.

Kravet betyder en satsning på de lägst avlönade och på sikt höja lönerna inom hela avtalsområdet. Om avtalslönerna ligger på 18 000 kronor per månad innebär det krav på att de ska höjas med 700 kronor vilket motsvarar 3,9 procent.

 

4.
… förbunden enas om principen att de förbund som drabbas av krav på försämring av principiellt viktiga avtalsvillkor har rätt att påkalla stöd till försvar av avtalsvillkoren.

Vad betyder det?
Arbetsgivarna har ställt krav på ett gemensamt märke inför den kommande avtalsrörelsen, det betyder lika stora höjningar av lönekostnaden i procent till alla avtalsområde. Om något förbund kräver och får större höjningar av lönerna eller andra förbättringar så ska det betalas med andra förändringar i avtalen som innebär en motsvarande besparing så att kostnaden i slutändan hamnar på märket, lika för alla.

Det gemensamma kravet mellan LO-förbunden riktar sig mot arbetsgivarnas krav på varje förbättring av avtalen måste bytas mot en motsvarande försämring. Förbunden ska gemensamt försvara avtalens hårda kärna, utvecklingen under de senaste avtalsrörelserna där förbunden tvingats byta lönehöjningar mot besparingar och makt ska brytas.

 

5.
…de samordnade förhandlingarna ska genomföras i enlighet med LO:s
stadgar samt i enlighet med en överenskommelse mellan förbunden
om Gemensamma principer för samordning
 
Vad betyder det?
De gemensamma principerna är en intern överenskommelse mellan förbunden som behandlar sambandet mellan de nu offentliga kraven och betydelsen av det först träffade avtalet inom den konkurrensutsatta sektorn. Förbunden är alla överens om att detta, det först träffade avtalet har betydelse för övriga förbund och vilka gemensamma krav som gäller därefter.

Dokumentet måste vara internt eftersom det beskriver vilka krav ett förbund har rätt att begära och övriga förbund har skyldighet att stödja med olika former av sympatiåtgärder.