Arbetets äktenskap

I en minnesbok till det Grafiska fackförbundets Stockholmsavdelnings 100-tioårsjubileum skrev författaren Bunny Ragnerstam en kort berättelse om gesällsällskapen på 1600-talet.

Berättelsen handlade om sällskapens sammanhållning och deras riter för att befästa sammanhållningen. De hade inga stadgar, ingen MBL och inga kollektivavtal – de hade bara ett svuret löfte till varandra om obrottslig solidaritet. Ett löfte, en rit, som syftade till att dra en tydlig gräns mellan innanförskapets, medlemskapets rättigheter, och utanförskapets utsatthet.

En berättelse som blev grunden till att tillsammans med tusentals fackligt aktiva på möten och kurser, pröva ett fackligt löfte. En enkel rit som på ett enkelt sätt tydliggjorde det fackliga medlemskapets innersta kärna.

“De flesta skildringar av gesällsällskapen”…”handlar om gesällernas konstiga invecklade riter för antagning, mötesordning och uppförande.

Idag verkar dylikt mycket underligt men skälet för att de hade dessa regler var att de Ville skapa en livsviktig obrottslig lojalitet gentemot gesällsällskapet och en obrytbar solidaritet mellan gesällerna i yrket både inom- och utomlands. Den gesäll som bröt mot gesällsällskapets regler, till exempel ta arbete hos en mäster under strejk eller blockad blev så till den grad skymfad av sina arbetskamrater att han i fortsättningen inte kunde fortsätta bedriva yrket varken inom eller utom landet.”

Inspirerat av
Det nygamla klassamhället
avBunny Ragnerstam

Tema