Ett företagsavtal är ett centralt avtal som bara gäller mot ett företag och de anställda där. Om ett sådant företag hamnar i kris är risken stor att både företaget och de anställda där snabbt blir överens om att välja en kortsiktig lösning med lägre lön och sämre villkor för att rädda verksamheten.

Företagsavtal som reglerar löne- och anställningsvillkor är mycket ovanligt på den svenska arbetsmarknaden. Det vanliga är att reglera villkoren med centrala avtal, branschavtal. Kollektivavtal som omfattar alla viktiga företag inom en bransch, en delmarknad av arbetsmarknaden.

Idén och motivet till branschavtal är insikten att alla företag och alla anställda inte drabbas av en kris samtidigt. Om ett företag kommer på obestånd och jobben är i fara så kommer de anställda där att vara beredda till betydande eftergifter för att rädda jobben. Men alla andra företag och alla andra anställda i branschen kommer att motsätta sig en försämring av löner och villkor för att rädda detta enskilda företag och jobben där. De inser att försämringarna ganska snart skulle hinna ikapp och drabba även dem, då också med motivet att rädda verksamheten. Därför säger de andra nej, därför har de ingått branschavtal som låser löner och villkor mot försämringar, ett avtal som innehåller ett löneskydd.

Ett företagsavtal är ett centralt avtal om löner och anställningsvillkor som bara gäller mellan ett fackförbund mot ett enda företag och dess anställda. Om ett sådant företag hamnar i kris är risken stor att både företaget och de anställda snabbt blir överens om att välja en kortsiktig lösning med lägre lön och sämre villkor för att rädda verksamheten och därmed jobben. Trycket på det fackförbund som bär avtalet blir stort från dessa medlemmar att acceptera försämringar och rädda just deras jobb.

Mycket står på spel för ägare och anställda

För företagets ägare kan det gälla flera hundra miljoner som är investerade och som kan gå förlorade. För de anställda är det inte bara jobbet, det är hela livet med bostad och social situation som kan drabbas. Att då komma överens om lägre lön och sämre villkor kan gå snabbt.

Utvecklingen inom SAS under hösten 2012 är det tydligaste exemplet på vad som kan hända och hur snabbt det kan gå. På en vecka hade fackförbunden för piloter och kabinanställda i de tre nordiska länderna omförhandlat sina företagsavtal med SAS och accepterat lägre löner och försämringar i villkoren. Läs också intervjuerna här intill med pilotfackets och kabinpersonalens fackliga företrädare.

Hängavtal är inte företagsavtal

Många arbetsgivare vill inte av olika skäl vara medlemmar i en arbetsgivarorganisation. De fackliga organisationerna vill inte teckna specifika företagsavtal med vart och ett av dessa företag. Den fackliga lösningen har då blivit så kallade hängavtal, ett avtal mellan förbundet och det enskilda företagen där löner och villkor är kopplade till, hänger på, det branschavtal som gäller för företaget om de hade varit medlemmar i sin arbetsgivarorganisation.

På det sättet låser den fackliga organisationen löner och villkor hos oorganiserade arbetsgivare till branschavtalet med hjälp av hängavtalet och begränsar därmed krav från enskilda företag eller grupper av anställda att deras verksamhet och deras jobb kan räddas bara med lägre löner och sämre villkor.