I dåliga tider försöker parterna vara påhittiga för att minska krisens härjningar och det föds nya lösningar för ungdomar eller för krisande företag. Då sägs det ofta att detta innebär lägre löner för de anställda, ett påstående som nästan alltid är fel.

I det dagliga samtalet är det vanligt att ord används med flera olika betydelser. Det är i de flesta fall inte så bekymmersamt. Men i vissa situationer kan oklarheter om ett ords betydelse vara allvarligt. I många yrken finns det därför ett yrkesspråk som är mer precist för att undvika missförstånd med allvarliga konsekvenser, det tydligaste exemplet är inom vården, bland läkarna. Inom politiken är det snarare det omvända som råder. Många har ett intresse av otydlighet, det skapar ett utrymme för att hävda den egna tolkningen och det försvårar en utvärdering av det sagda. Språket fylls av politiska ord med oklar betydelse såsom full, sysselsättning, flexibilitet eller kompetensförsörjning.

I diskussionen om arbetslösheten och krisen har uttrycket ”lägre lön” sällat sig till de politiska ordens skara. Ordet lön används då i olika och oprecisa betydelser, i ett slarvigt språk i media och i debatten. Det skapar en möjlighet för arbetsgivarna att hävda att fackföreningar har accepterat lönesänkningar för att rädda jobb.

En sådan utveckling står i direkt strid med det fackliga uppdraget: att begränsa riskerna för lönekonkurrens mellan medlemmarna, att förhindra att några tvingas acceptera lägre lön och sämre villkor för att rädda jobben.

För att få mer ordning i diskussionen om vem som har gjort vad måste orden och begreppen bli entydiga. Arbetets Marknad gör här ett försök att skapa ordning i begreppen:

Lön är ersättning per arbetad timme. Det gäller även i de fall lönen är en fast lön som utbetalas per månad. Det betyder att en förlängning av den avtalade arbetstiden, allt annat lika, är en sänkning av lönen.

Lönetillägg är ersättning för främst obekväm arbetstid, övertid

Lönekostnad är de samlade kostnaderna per arbetad timme, lön, lönetillägg och traktamenten och förmåner som arbetsgivaren betalar såsom pension och försäkringar samt arbetsgivaravgifter till staten.

Total lönekostnad är lönekostnaderna för all personal samt kostnader som inte är kopplade till arbetad tid. såsom kostnader för sjuklön, permission, föräldraledighet och andra sociala kostnader.

Inkomst av arbete är ersättningar, lön och lönetillägg, samt sjuklön, som betalas per kalendertid, numera nästan alltid per månad.

När det i kristider sker förändringar i avtalen så blandar parterna begreppen och beskriver avtalet på ett sätt som gynnar det egna intresset. Kanske blir det begripligare med två exempel.

Krisavtal med höjd lön

På våren 2009 träffade IF Metall avtal som fått namnet ”krisavtal”, ett tillägg till branschavtalen. Krisavtalet gjorde det möjligt att lokalt, mellan företag och klubb, träffa överenskommelse om deltid för alla anställda, oftast 80 procents arbetstid, i praktiken lediga fredagar. Lönen, ersättningen per arbetad timme var oförändrad och inkomsten per månad sjönk, precis som alltid vid all deltid. Lönen var oförändrad och inkomsten blev lägre.

I flera av de lokala avtalen på företagen, som var en förutsättning i krisavtalet, lyckades fackklubbarna ofta förhandla sig till att inkomsten bara minskade till 90 procent när arbetstiden minskade till 80 procent. Det betydde att ersättningen per arbetad timme, lönen, ökade med 12,5 procent. Det som media beskrev som en sänkt lön med 20 procent blev i verkligheten en sänkt inkomst per månad med 10 procent och en höjd lön per timme med 12,5 procent.

Praktikavtal eller introduktionsavtal

Under de senaste åren har trösklarna för ungdomar på arbetsmarknaden diskuterats flitigt. Olika parter har olika namn på förslagen, men innehållet är i princip detsamma även om detaljerna varierar.

En ung person kan anställas på heltid med en ersättning som är 75 procent av avtalslönen. Men samtidigt ska personen bara arbeta 75 procent av tiden, till exempel 30 timmar per vecka. På de övriga 10 timmarna ska den anställde delta i utbildning, i en skola eller på arbetsplatsen. Ungdomarna arbetar deltid med utrymme för utbildning på tiden upp till heltid. Det betyder att arbetstiden minskar med 25 procent, liksom inkomsten per månad. Lönen är dock oförändrad.