Några bönder far med potatis till marknaden. De möts varje morgon utanför staden och enas om ett lägsta pris för potatisen. De lovar varandra att ingen ska sälja för mindre. Bönderna har bildat en utbudskartell på potatismarknaden. En fackförening är på samma sätt en kartell på arbetets marknad där de som säljer arbete – löntagarna – sluter sig samman för att kontrollera priset på arbete.

Bönderna enas också om att dela upp stadens fyra torg mellan sig. Bönderna från norr tar norra torget. Dit får inga bönder komma från söder, öster och väster. En morgon har bönderna så mycket potatis att de är rädda att priset ska sjunka, att någon kommer att svika och sälja billigare för att bli av med sin potatis. Då kommer de överens om att ställa en del av potatisen i en lada så att de inte tar med sig mer än som går att sälja. Lagret kan de sälja en annan dag när det köps mer potatis, kanske framåt jul. Nu har bönderna enats om priset, delat upp marknaden och begränsat utbudet. Bönderna har bildat en utbudskartell på potatismarknaden.

Den fackliga kartellen
En fackförening är på samma sätt en kartell på arbetets marknad där de som säljer arbete – löntagarna – sluter sig samman för att kontrollera priset på arbete. Fackföreningen bygger på insikten att om du sänker din lön så måste jag sänka min och att det då uppstår en konkurrens på arbetets marknad, en social dumpning. Det blir en kapplöpning om jobben mot fattigdom och elände för alla.

Grunden för fackföreningen är därför att alla som säljer samma typ av arbete, inom samma fack, samlas och kommer överens om vilket pris och vilka villkor de ska kräva för att sälja sitt arbete. Det är det fackliga löftet, att enas om ett pris för arbetet och att ingen ska sälja till ett lägre pris .

Får man ha karteller?

Det finns fyra stora marknader i en ekonomi. Det är marknaderna för varor, tjänster, arbete och kapital. På tre av dessa marknader ska det råda fri konkurrens. I EU och i Sverige är det därför förbjudet att bilda karteller på marknaderna för varor, tjänster och kapital. På den fjärde marknaden, arbetets marknad, är alla moderna länder överens om att det är nödvändigt att istället begränsa konkurrensen. Fri konkurrens på arbetsmarknaden medför sjunkande löner, minskad efterfrågan och lägre skatteintäkter. På arbetets marknad är det därför tillåtet med karteller. Arbete är inte en handelsvara . Prissamarbete på arbetsmarknaden är till exempel den starka samordningen mellan arbetsgivarnas organisationer, köparna, inom Svenskt Näringsliv.

Marknadsdelning är uppdelningen i vilket fackförbund och vilken arbetsgivareorganisation som har organisations  och avtalsrätten . Fackföreningarna vill inte konkurrera med varandra, då kommer arbetsgivarna att välja det avtal som är billigast. I beslutet om en organisationsplan på LOs kongress fastställer förbunden vilket avtal som ska gälla på en viss arbetsplats.

Arbete inom tjänstemarknaden

Syftet med fri konkurrens är att uppnå ett så lågt pris som möjligt. Men uppdelningen mellan de fyra marknaderna är inte entydig. På en marknad för tjänster är det i praktiken arbete som köps och säljs om än inom ramen för en tjänst. Då uppstår en konflikt mellan en fri konkurrens på marknaden för tjänster och löntagarnas krav på en kartell för arbetet.