Det är inte alltid enkelt att ta del av det som skrivs och sägs om EU. Där experter och tyckare pratar med varandra växer ett eget språk fram. För att underlätta finns här en ordlista som förhoppningsvis gör det lite enklare att förstå det som sägs och skrivs om Lavalmålet och EU. För dig som har fler frågor finns mer att läsa här på LOs hemsida.

Utstationeringsdirektivet

Detta är en EU-lag som reglerar utstationering av arbetstagare inom EU. Med utstationering menas att ett företag som är etablerat i ett visst land tillfälligt åker till ett annat EU-land med sin personal för att arbeta där. Avsikten med direktivet var att fastställa vissa grundläggande minimivillkor som värdlandet ska garantera utstationerade arbetstagare. EUs domstol gjorde en helt annan tolkning av direktivet och gjorde golvet till tak vilket förbjuder krav på bättre villkor för arbetstagarna.

Utstationeringsavtal

Med det avses ett kollektivavtal som bara reglerar de delar som utstationeringsdirektivet anger att man alltid kan kräva. Det innebär att avtalet hämtar sitt innehåll från riksavtalet i branschen men att det bara reglerar vissa frågor. Lönen måste också vara tydlig och möjlig att beräkna på förhand. Avtalsförsäkringarna finns inte med i dessa kollektivavtal eftersom EUs domstol inte anser att det går att ställa krav på sådana. Facket kan på egen hand upprätta ett, men det går också att komma överens med den svenska arbetsgivarorganisationen om hur ett sådant avtal ska utformas.

Utstationeringslagen

Den svenska lag som har införts för att genomföra utstationeringsdirektivet i Sverige. Lagen hänvisar till en rad svenska lagregler som gäller de anställningsvillkor som ingår i den ”hårda kärnan” i utstationeringsdirektivet. Minimilön tas dock inte upp, eftersom det inte regleras i lag i Sverige.

Social dumpning

Konkurrens med löner och anställningsvillkor ger lägre kostnader för de företag som betalar lägst. Konsekvenserna av sådan konkurrens brukar kallas social dumpning.

Lavaldomen

Det är det mycket uppmärksammade mål i EU-domstolen, som tog upp möjligheten att kräva likabehandling av utländska och svenska företag. För fackföreningsrörelsen var domstolens beslut mycket överraskande. LO hade förväntat sig att de utländska arbetstagarna skulle behandlas lika som värdlandets arbetstagare. Men utstationeringsdirektivet tolkades som ett tak för de löne- och anställningsvillkor som får krävas i värdlandet. EUs domstol menade att en bojkott och fackliga stridsåtgärder endast får vidtas för att uppnå det som ryms under taket, det vill säga endast minimivillkor. EUs domstol menade också att de villkor som ställs på utländska företag måste vara så tydliga och klara att lönekostnaderna kan beräknas från hemlandet. Byggands och Elektrikernas stridsåtgärder för likabehandling av de anställda bedömdes därför som olovliga.

Rüffertdomen

Den handlar om ett polskt företag som anlitades som byggentreprenör av den tyska delstaten Niedersachsen. De anställdas lön motsvarade knappt 50 procent av minimilönen enligt det kollektivavtal som myndigheterna i Niedersachsen menade borde tillämpas. Dessa löner stred mot delstatens lag om offentlig upphandling, som säger att entreprenörer är skyldiga att betala minimilöner enligt det kollektivavtal som är tillämpligt i den aktuella sektorn och på den aktuella orten. EU-domstolen kom fram till att detta krav var en oacceptabel inskränkning av företagets rätt till fri rörlighet.

EUs sociala dimension

Det är de regler och riktlinjer inom EU som syftar till att förhindra social dumpning. Successivt har det byggts upp ett regelverk för arbetsmarknadspolitik, arbetsmiljö och arbetsrätt på EU-nivå. Detta brukar kallas EUs sociala eller arbetsmarknadspolitiska dimension.

Socialt protokoll

Det brukar avse de krav på fördragsförändringar som drivs av fackföreningsrörelsen i syfte att förändra balansen mellan grundläggande fackliga rättigheter och fördragets ekonomiska friheter. Med ett socialt protokoll skall konflikter mellan exempelvis strejkrätten och fri rörlighet hanteras med utgångspunkt från de fackliga rättigheterna, istället för från företagens ekonomiska friheter.

Lex Laval

De ändringar i Utstationeringslagen och Medbestämmandelagen som antogs av riksdagen efter Lavalutredningens förslag. Med andra ord, de förändringar av svensk lagstiftning som ansågs nödvändiga av den borgerliga regeringen, efter EU-domstolens dom i Lavalmålet.