Som att bygga en sommarstuga
Synen på arbetet har förändrats genom tiderna. I den här texten går Ronny Ambjörnsson igenom idéhistorien från de gamla grekerna, via den kristna synen fram till Marx syn på arbetet. Den röda tråden är arbetarrörelsens uppgift att förena de två sidorna av arbetet, det nödvändiga slitet och utopin där arbetet blir en fri aktivitet - som att bygga en sommarstuga.
Vad är arbete?
Med arbetet omvandlar vi naturen för att få mat för dagen, kläder, böcker, bilar, TV-apparater och bostäder. För att klara detta utvinner vi råvaror ur naturen, vi bearbetar och omvandlar dem. Det krävs också arbete för att ta hand om det växande släktet, att vårda sjuka och gamla. Arbetet består av produktion och reproduktion.
Tre sorters arbetsdelning
Industrialiseringen förändrade vem som gör vad. Den grundläggande funktionen ”tvätta och städa” har till en stor del flyttats från kvinnan i hemmet till mannen i fabriken. Det är inte arbetets innehåll och syfte som avgör vem som gör vad. Det är snarare arbetets professionalisering, specialisering och teknifiering som avgör det.
Yrken splittras i tempojobb
Jägare och fiskare, bonde och hantverkare, präst och soldat, lantmätare och arkitekt, är några av de många yrken som funnits i årtusenden. ”Arbetsdelning” är däremot en social uppfinning, som man brukar förknippa den med den industriella revolutionen. Arbetsdelningen splittrar upp ett enskilt yrke i en räcka tempojobb.
Arbetare eller tjänsteman?
Det är arbetsuppgifterna man utför som avgör om man är arbetare eller tjänsteman. Fackförbunden för tjänstemän och arbetare tillämpar därför helt olika strategier i kollektivavtalen. Basen för tjänstemännens avtal är den enskilde individens betydelse för verksamheten, basen för arbetaravtalen är kollektivets betydelse för verksamheten.